Återvinningsstationen.

När vi hjälpt stubbisarna sortera sitt skräp i de olika kärlen gick vi sedan och tömde detta på en närliggande återvinningsstation som ett av barnen föreslagit. Vi gick i halvklass för att lättare fånga upp alla barns tankar. Barnen får nu sortera stubbisarnas skräp i de riktiga kärlen. Barnen tittar på bilderna som finns på containrarna, tillsammans diskuterade de om vilket skräp som ska ligga vart. Björklund (2014) menar att det är viktigt att ge barnen den kunskap de behöver för att kunna skapa en hållbar utveckling. Det är viktigt att skräpet lämnas på rätt plats för att det ska kunna komma till rätt plats och tas tillvara på rätt sätt. 

Ett barn började leka med en mjölkartong och använde den som bil, vi följde barnets initiativ och frågade de andra om de vill göra något av skräpet på förskolan. Detta är också återvinning. Barnen valde ut skräp efter barnens egna fantasi och tog med tillbaka till förskolan. 

Björkman (2014) menar att det kan vara människans kreativa kompetens och förmåga att kunna fantisera som en dag gör det möjligt för oss att skapa en hållbar utveckling.

Tillsammas undersöker vi vilket kärl som de olika skräpen ska sorteras i. Barnen kollar på bilderna på konteinrarna, tillsammans diskuterade de om vilket skräp som ska ligga i vilken.
  

En nyckelfråga vi ställde barnen var vad som hände med skräpet efter de slängt det? Några trodde att det försvann ner i stora hål i marken. några trodde att sopbilen hämtade skräpet. Ett barn vars mamma jobbade på återvinningscentralen, sa stolt att hon visste vart skräpet hamnade och att hon ville visa. I skolverket (2016) står det även att barn ska ges rätt till inflytande i sin egen vardag i förskolan. Vi började därefter i samarbete med den föräldern att planera in ett besök på återvinningscentralen.

/Folke