Under arbetets gång

Vi har på avdelningen Anden jobbat tillsammans med 16 barn i åldrarna fyra till sex år. Under arbetets gång har vi ofta valt att dela in oss i grupper för att ge alla barn chans att uttrycka sina tankar och åsikter. Vår Storyline utspelar sig i nutid.

Under varje aktivitet vi gjort tillsammans med barnen har det alltid funnits med en kamera som använts för att dokumentera det vi gjort tillsammans med Stubbisarna. Det är inte enbart vi pedagoger som använt kameran utan även barnen har fått tillfälle att dokumentera det som intresserat dem mest. Barnen har efter aktiviteterna alla fått se det som dokumenterats och då själva getts chans att prata om och diskutera kring det de varit med om under perioden. Björklund (2014) anser att det genom foto och film är väldigt användbart för barnen att kunna reflektera över sitt möte med naturen.



/Folke

Besök på återvinningscentralen

Då vi tidigare samtalat tillsammans med barnen om hur viktigt det är att slänga skräpet på rätt plats går vi som en avslutning tillsammans hela barngruppen till återvinningscentralen. Där får vi en guidad tur av en förälder som arbetar där. Beslutet att åka hela barngruppen tar vi eftersom barnen fick rösta och resultatet blev att alla ville följa med. Även Stubbisarna följer med på besöket. På återvinningscentralen finns det flera containrar att efter sortering slänga sitt avfall i. Vi hjälps åt att läsa på skyltarna, brännbart, trä och kartong står det på några. Vi går vidare och guiden berättar att det finns en avdelning där man slänger farligt avfall. Är det någon som kan ge exempel på vad det kan vara? Barnen ger några olika förslag som vi lyssnar och reflekterar kring. Genom att göra det får barnen en förståelse för att deras egna förslag är värdefulla.

Guiden tar batterier som exempel och berättar att om de hamnar i naturen kan dessa skada både människor, natur och djur då de innehåller farliga ämnen. Vilken tur att vi plockade bort det från Stubbisarnas skog utbrister ett barn! Vi går vidare på rundturen och guiden frågar om det är någon som vet vad som händer med avfallet som återvinns? Flera av barnen nickar och ett barn säger att det blir nya saker. Det stämmer och tack vare att ni har slängt avfall på återvinningen med Stubbisarna så återvinns det till t ex nya förpackningar.

(Bild från https://lidkoping.se/boende-och-miljo/avfall-och-atervinning/atervinning/)

Två barn ville använda vår medtagna iPad och fota på besöket. Björklund (2014) lyfter fram att det är användbart att dokumentera genom att fota eller filma. Det ger en möjlighet för pedagogen att tillsammans med barnen reflektera över vad de har upplevt och uppmärksammat. 

Som ett avslut på Storylinen flyttar Stubbisarna in på förskolan. Barnen har då möjlighet att använda Stubbisarna i kommande aktiviterer på förskolan.

/Folke  

Återvinningsstationen.

När vi hjälpt stubbisarna sortera sitt skräp i de olika kärlen gick vi sedan och tömde detta på en närliggande återvinningsstation som ett av barnen föreslagit. Vi gick i halvklass för att lättare fånga upp alla barns tankar. Barnen får nu sortera stubbisarnas skräp i de riktiga kärlen. Barnen tittar på bilderna som finns på containrarna, tillsammans diskuterade de om vilket skräp som ska ligga vart. Björklund (2014) menar att det är viktigt att ge barnen den kunskap de behöver för att kunna skapa en hållbar utveckling. Det är viktigt att skräpet lämnas på rätt plats för att det ska kunna komma till rätt plats och tas tillvara på rätt sätt. 

Ett barn började leka med en mjölkartong och använde den som bil, vi följde barnets initiativ och frågade de andra om de vill göra något av skräpet på förskolan. Detta är också återvinning. Barnen valde ut skräp efter barnens egna fantasi och tog med tillbaka till förskolan. 

Björkman (2014) menar att det kan vara människans kreativa kompetens och förmåga att kunna fantisera som en dag gör det möjligt för oss att skapa en hållbar utveckling.

Tillsammas undersöker vi vilket kärl som de olika skräpen ska sorteras i. Barnen kollar på bilderna på konteinrarna, tillsammans diskuterade de om vilket skräp som ska ligga i vilken.
  

En nyckelfråga vi ställde barnen var vad som hände med skräpet efter de slängt det? Några trodde att det försvann ner i stora hål i marken. några trodde att sopbilen hämtade skräpet. Ett barn vars mamma jobbade på återvinningscentralen, sa stolt att hon visste vart skräpet hamnade och att hon ville visa. I skolverket (2016) står det även att barn ska ges rätt till inflytande i sin egen vardag i förskolan. Vi började därefter i samarbete med den föräldern att planera in ett besök på återvinningscentralen.

/Folke

Återbesök hos Stubbisarna

Barnens tillverkning av kärl var nu klara och vi gjorde oss redo för att än en gång ge oss ut till Stubbisarnas hem. För att alla barn skulle få en chans till att hjälpa Stubbisarna att förstå hur de skulle använda de nya kärlen valde vi att gå dit i halvklass.

Stubbisarna som stod och väntade i sitt hus blev väldigt glada att barnen kommit tillbaka för att hjälpa dem att bli av med allt skräp. Barnen berättade hur de skulle använda de nya kärlen och vilken typ av skräp de tänkt skulle finnas i vart och ett av dem.

Med barnens hjälp var nu Stubbisarnas hem helt fritt från skräp. När barnen tog farväl lovade Stubbisarna att de från och med den dagen alltid skulle sortera sitt skräp och aldrig igen låta det ligga på marken. Björklund (2014) anser att vi bör göra barnen delaktiga och få dem att känna ansvar samt ge dem en upplevelse av att de kan vara med och påverka.

/Folke 

Barnen bygger kärl tillsammans med Stubbisarna

Utifrån apparna vi utforskat, diskuterat och spelat med barnen kom vi fram till att vi behövde olika kärl att sortera skräpet i för att hjälpa Stubbisarna med sin källsortering. 

Vi diskuterade tillsammans med barnen hur stora kärlen skulle vara, vad vi såg för skräp hemma hos Stubbisarna och hur många kärl vi behövde ha. Barnen fick själva välja vilket material de vill tillverka kärlen av med det som finns på förskolan. 

Med detta arbete får barnen en insyn i hur och varför vi sorterar , vad som händer sedan så att det blir en meningsfull handling (Björklund, 2014). 

Vi delade in barnen i mindre grupper, tre till fyra stycken och varje grupp tillverkar ett kärl var. Varför vi delade in barnen i mindre grupper var för att alla barnen ska få sin röst hörd och bli lyssnad på. Vi tänker att i en större grupp finns risk att något barn blir exkluderat. 

Under bygget med kärlen finns Stubbisarna med och lär sig de också hur källsortering fungerar.  

/ Folke 

Appar

När vi kom tillbaka till förskolan ifrån Stubbisarnas hus, ville ett utav barnen spela en app som hen använt sig av förut. Ett mål i lpfö 98/16 är att "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, (Skolverket, 2016, s.12). Det visade sig att spelet handlade om källsortering. Kanske inspirerade besöket hos Stubbisarna till detta? Flera utav barnen blev nyfikna och ville pröva spela. Vi tog då beslutet att dela in barnen i mindre grupper, så att en pedagog kunde vara närvarande för att kunna stötta barnen.  

Barnen fick vänta på sin tur att spela och det uppkom tillfällen till att diskutera och samarbeta om någon kamrat ville ha hjälp. 

I sopspelet ska barnen hjälpa masken att ta vara på sopor som slängs i staden. Men det viktigt att allt hamnar där det hör hemma.

Barnen spelade även batterijakten. Där får barnen hjälpa Elias eller Elin. Massor av batterier har blivit lurade att återvinning är hemskt och pga av det har batterierna försvunnit. Det behövs en återvinningshjälte som kan hitta och lära batterierna att återvinning är bra. 

Stubbisarna fick titta på när barnen spelade. Barnen visade intresse och nyfikenhet för källsortering då de gärna ville berätta för Stubbisarna vad och hur de sorterade i spelet. 

/Folke

Första besöket hos Stubbisarna.

Vi besökte stubbisarna i helklass för att alla skulle få se samtidigt och ytan runt stubbisarna hus var såpas stor. Stubbisarna hälsade barnen välkomna och presenterade sig själva och sitt nya hem.

Hej! Vi heter Tore, Tage och Tuva! Vi flyttade precis hit och vi såg er leka här på gården. Vi pratade med en utav era fröknar först innan vi frågade er om ni ville komma hit och vi är så glada att få träffa er!

Barnen undrade snart varför de hade skräpat ner så mycket! Stubbisarna undrade vad de menade? vart skulle annars skräpet vara? Några barn sa: I soptunnan! Stubbisarna såg se om frågande och sa: I vad för något? Nyckelfrågan var om vi kunde hjälpa stubbisarna med skräpet och hur. I skolverket (2016) står det att "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande" (s.12). Ett barn hade sedan tidigare vart på en återvinningsstation med sin pappa och föreslog att vi kunde hjälpa dom att sortera skräpet och ta med dit. Björklund (2014) menar att det är viktigt att se barnen som kompetenta medborgare, och ta tillvara på deras åsikter.

/Folke

Detta brevet kom till förskolan idag

Idag kom det ett brev till förskolan. Vi samlade alla barnen och läste upp brevet som väckte barnens nyfikenhet. Vi frågade barnen, vad tror ni att Stubbisarna är för något? Hur tror ni att de bor? Frågorna ledde till att barnen använde sin fantasi och de samspelade med varandra i diskussionen. Sellgren (2009) menar att kunskap skapar barnet i samspel med andra.

Enligt storyline.se skapas det spänning och förväntningar för vad som ska hända härnäst.

/ Folke

Tillverkning av Stubbisarnas återvinningsstation

Vid tillverkandet av Stubbisarnas återvinningsstation valde vi att främst använda oss av återvunnet material. Material de flesta barn nån gång kommit i kontakt med i sin vardag eller på förskolan.

Att återanvända material tror vi kan ge barnen chans till nya tankar om vad som skall slängas och vad som kan användas på nytt för att exempelvis skapa nya föremål. Engdahl, Karlsson, Hellman, & Ärlemalm-Hagsér (2012) anser det "genom att undersöka olika materials potential att förändras till något annat, något nytt, skapas nya möjligheter, nya lösningar, nya innebörder". (s.30)

/Folke

Skogsmiljö

När vi var ute i skogen plockade vi även nedfallna kottar, pinnar, lav och mossa. Här var det ett bra tillfälle att samtala om allemansrätten, att man inte får bryta grenar från växande träd och buskar, samt plocka stora mängder av lav. Ett mål i Lpfö 98/16 är att "Förskolan sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö" (Skolverket, 2016, s.8).Vi tillverkade sedan skogen som växer runt Stubbisarnas hus. Vi använde en träskiva och vattenfärger som fanns att tillgå i atéljen. 

Här fick fantasin och kreativiteten flöda! Enligt Björklund (2014) kan det vara människans kreativa kompetens och förmåga att kunna fantisera som en dag gör det möjligt för oss att skapa en hållbar utveckling. 

/Folke

Skapandet av Stubbisarna

Stubbisarna!

Idag har vi tillverkat Stubbisarna. Vi använde oss av material vi hittade på marken i skogen samt plastögon och lim vi hade i ateljén. I lpfö 98/2016 står det att man ska nyttja materialet som finns att tillgå på förskolan. Detta var en demokratisk process där vi alla fick komma till tals. Björklund (2014) menar att pedagogernas demokratiska arbetssätt genomsyrar lärandet för hållbar utveckling. Det krävs delaktighet och inflytande av alla.

Vi sågade till våra stubbar i den längden vi ville ha dem och borrade hål i sidorna där armarna skulle sitta.

Sedan limmade vi fast armarna, ögonen och håret.

Såhär blev resultatet!

/Folke

Stubbisarnas hus

Idag har vi varit hemma hos mig och byggt Stubbisarnas hus av naturmaterial (bortsett från skruvar och lim som behövdes för att få allt på plats). Huset är byggt av trä, sten och mossa.

Vi valde naturmaterial ur ett miljötänk där material går att återvinna och återanvända. Skruvar sorteras exempelvis som metallskrot och blir råvara för nya metallprodukter och trä som brännbart.

Huset kommer att stå i en skog som finns vid våran tänkta förskola där barnen med hjälp av Stubbisarna får möjlighet till att utveckla sina kunskaper om miljön och hur vi ska ta hand om den på bästa sätt. Exempelvis genom att källsortera och vad får finnas i naturen och inte? Skolverket (2016) tar upp att "verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och framtid" (s.7). Vi tänker att både i vardagsliv och arbete finns möjligheter till att källsortera olika material för en bättre miljö vilket vi bland annat vill nå ut till barnen om. 

Det blir ett lärande för miljön (Björklund, 2014) där barnen får lösa problem som visar på människans roll i miljön. Att vi kan förändra och skapa en hållbar utveckling/framtid om vi bara har dem rätta verktygen och kunskapen för det, detta vill vi ge barnen med hjälp av Stubbisarna.

/ Folke

Planeringsschema

Nedan följer planeringsschemat för Folkes storyline.

1.
Storylinepunkt: Presentationsbrev från Stubbisarna.
Nyckelfrågor: Vad kan detta vara för något? Vilka tror ni detta är?
Aktivitet: Skapa nyfikenhet inför besöket. Barnen diskuterar brevet från Stubbisarna.
Organisation: Vi läser det för helgrupp. Två pedagoger,  en läser och en dokumenterar.
Material: Ett brev.
Produkt: Skapat nyfikenhet.
Ämnesintentioner: Använda sig av fantasin.

2.
Storylinepunkt: Besök hos Stubbisarna.
Nyckelfrågor: Frågor från Stubbisarna: Vad tycker ni om hur vi bor?
Aktivitet: Barnen upptäcker att det är nedskräpat hos Stubbisarna. Barnen kommer med förslag på åtgärder. Barnen går tillbaka för att tillverka källsorteringskärl.
Organisation: Helklass när de besöker dem första gången.
Material: Inget material krävs för besöket.
Produkt: Barnen upptäcker att det är nedskräpat och kommer med förslag på vad vi kan göra åt det.
Ämnesintentioner: Att de lär sig om hållbar utveckling. Att skräp inte ska ligga i naturen.

3.
Storylinepunkt: Lära sig att källsortera med hjälp av olika appar.
Nyckelfrågor: Vad gör man i spelet och varför spelar vi?
Aktivitet: Upptäcka källsortering via appar och på ett lekfullt sätt med hjälp av en Ipad.
Organisation: I grupp, tre till fyra barn. Med en närvarande pedagog.
Material: En Ipad.
Produkt: Att barnen får ökad kompetens i hur man källsorterar olika material.
Ämnesintentioner: Att barnen får ökad kompetens i hur man källsorterar olika material. Att det är viktigt att källsortera.

4.
Storylinepunkt: Vi tillverkar kärl så att barnen kan hjälpa Stubbisarna att källsortera skräpet.
Nyckelfrågor: Hur stora ska kälen vara. Vad såg vi för skräp hos Stubbisarna. Hur många kärl ska vi ha?
Aktivitet: Barnen får själva välja material att tillverka kärlen i.
Organisation: Grupper om tre till fyra. Ett kärl tillverkas per grupp, fyra kärl sammanlagt.
Material: Det material som finns på förskolan.
Produkt: Färdiga kärl att källsortera i.
Ämnesintentioner: Skapa något av återvunnet material. Samspela med varandra vid tillverkningen.

5.
Storylinepunkt: Tar med kärlen till Stubbisarna och hjälper dem att källsortera skräpet.
Nyckelfrågor: Vad ska ligga i vilket kärl. Varför?
Aktivitet: Hjälpa Stubbisarna att plocka i skräpet i de olika kärlen.
Organisation: Halvklass.
Material: Kärlen, Skräpet.
Produkt: Sorterat skräp.
Ämnesintentioner: Vikten av att sortera skräp. Lärandet är hur och varför vi gör det.

6.
Storylinepunkt: Gå till återvinningen med det sorterade skräpet.
Nyckelfrågor: Vart ska skräpet ligga nu? Vart tar skräpet vidare härifrån?
Aktivitet: De ska lämna skräpet på rätt ställe.
Organisation: Halvklass.
Material: De sorterade soporna..
Produkt: Att det är viktigt att skräpet lämnas på rätt plats för att sedan kunna komma till rätt plats.
Ämnesintentioner: Lära sig hur det fungerar på en återvinningsstation.

7.
Storylinepunkt: Studiebesök på en återvinningscentral, där vi får träffa guide som förklarar var alla sopor tar vägen och hur.
Nyckelfrågor: Vad händer med soperna? Hur det tas hand om och varför.
Aktivitet: Ställa frågor och diskutera. Vara nyfikna. Gå runt och titta.
Organisation: Helklass.
Material: Återvinningscentral och en guide
Produkt: Att barnen ser vad som händer med det de har sorterat.
Ämnesintentioner: All material måste tas hand om på rätt sätt. Upptäcka materialets plats i kretsloppet.

Välkomna

Hej och välkomna till Folkes blogg!
Idag har vi planerat och startat upp vårt arbete om Stubbisarna.

Material till karaktärsskapande

Lite av det material jag tänkte vi kunde använda vid skapandet av våra karaktärer. I skapandet av min karaktär Barris planerar jag att använde många olika typer av barr.

18/12