Enskild reflektion- Elin Hasselström

Enskild reflektion- Elin Hasselström

Jag anser att Storyline är ett bra pedagogiskt verktyg, som ger barnen möjlighet att vara delaktiga både i den skapande processen och i hur berättelsen skall utformas. Barnen får skapa sin egen miljö och karaktärer, vilket jag anser bidrar till ett större engagemang och intresse än om de blivit tilldelade ett färdigt material. Genom att barnen får tillgång till att skapa med ett varierat utbud av material, stimuleras deras fantasi och möjligheten för dem att utnyttja sina kreativa förmågor (Storyline.se).
I Lpfö (98/16) står det att barn erövrar och söker kunskap genom att leka, utforska, skapa och samspela med andra, men även genom samtal, reflektion och att iaktta. Genom att använda Storyline som pedagogiskt verktyg ger vi barnen möjlighet till detta.

Pedagogen ska utgå ifrån barnens förkunskaper och det är genom nyckelfrågorna som berättelsen drivs framåt. Det är barnen som äger berättelsen och pedagogerna ska låta barnen själva komma fram till förklaringar och lösningar. Tack vare nyckelfrågorna uppkommer det många tillfällen till diskussion och samtal vilket gör att barnen får öva sig på att lyssna på andra, samarbeta, visa respekt och hänsyn. Detta har även varit vårt arbetsätt i studiegruppen då vi utformat arbetet. Björklund (2014) menar att demokrati är att känna sig delaktig men att vara delaktig är inte alltid att göra samma saker, utan att få göra det som är bäst utifrån just den personens villkor.

I vår studiegrupp valde vi återvinning som inriktning och vårt mål var att visa barnen att det är viktigt att ta hand om vårt skräp och värna om vår miljö. Ett av uppdragen i Lpfö 98/16 är att ”Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid ” (Skolverket, 2016, s.7)” Vårt arbete startar med ett brev från Stubbisarna för att skapa spänning och sätta igång barnens fantasi och nyfikenhet. Genom att dokumentera vid varje arbetstillfälle med Storyline får barnen möjlighet att tillsammans med pedagogen se och följa sitt eget lärande.

Att arbeta med Storyline var en ny pedagogisk metod för mig och det har varit roligt, lärorikt och intressant. Jag kommer att ta med mig de erfarenheter jag fått i detta Storyline-arbete i min kommande yrkesroll som förskollärare. Jag delar åsikt med Björklund (2014) som menar att det är viktigt att se barnen som kunniga och kompetenta medborgare,vars åsikter är lika viktiga som de vuxnas.

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling i förskolan. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan LPFÖ 98/16. (Ny, rev. Utg.) Stockholm: Skolverket Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Storyline hämtad 2017-01-09 från http://storyline.nu/  

Reflektion - Caroline Lans

Genom att arbeta med storyline anser jag att det går att få in alla mål i läroplanen och att det är ett kreativt och spännande arbete att arbeta tillsammans med barnen. Tillsammans med barnen skapar man en berättelse som styrs av barnen, det är dem som äger berättelsen och för den framåt med stöd av pedagogerna. Storyline (u.å) tar upp att barnen är delaktiga aktivt i processen med att skapa karaktärer, platser och med hjälp av nyckelfrågor ifrån pedagogerna kan det starta upp olika aktiviteter.

Jag tänker att storyline är ett verktyg som går att använda i förskolan för att ge barnen möjligheter till utveckla deras kunskaper och ta till sin nya på ett fantasifullt sätt. Skolverket (2016) för fram att förskolan ska inspirera barnen att utforska omvärlden, samt utmana och locka till lek och aktiviteter. Skolverket (2016) tar även upp att i verksamheten ska barnen få möta vuxna som ser deras möjligheter, samt få möta vuxna som engagerar sig i ett samspel med det enskilda barnet och hela barngruppen. Jag vill lyfta fram storyline som ett fantastiskt verktyg där barnen just kan få möjligheter till allt detta och mycket mer. Barnen kan även få bli sedda och hörda genom att få delge sina tankar och reflektioner och på det sättet få möjlighet till att få känna och se att allas röster och tankar är lika mycket värda.

Björklund (2014) lyfter fram att en viktig del för ett hållbart samhälle är demokrati som jag anser blir synligt i ett arbete med storyline där alla barnen få vara med och ha ett inflytande. Här kan barnen få vara med och påverka anser jag, samt få föra fram sina åsikter och tankar vilket jag redan nämnt.

Jag tänker att en storyline kan arbetas både under en längre och kortare period som ett temainriktat arbetssätt och låta händelserna i en storyline ha sin gång, att det inte påskyndas eller stressas fram. Skolverket (2016) för fram att ”med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande” (s.7) vilket jag instämmer i.

Under vårat (gruppens) arbete med storyline och om vårat arbete med Stubbisarna så har det varit ett spännande arbetssätt och nytt för min del. Jag känner att jag fått lära mycket nytt som jag lägger på minnet och det skulle verkligen vara intressant att få prova att arbeta med detta verktyg ute i verksamheten där barnens tankar och reflektioner får komma fram. Inte som nu i vårat grupparbete där vi själva har fått hitta på vad barnen kan tänkas säga, i det stora hela med detta arbete så har det varit en utmaning men samtidigt väldigt lärorikt!

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskola 2016. Hämtad 2017-01-10 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola

Storyline. (u.å). Om storyline. Hämtad 2017-01-10 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola

Reflektion - Nils-Johan Videll

Att ha arbetat med storyline har var intressant dels för att jag aldrig tidigare använt mig av en blogg och dels för att jag har kunnat se ett nytt sätt att tillsammans med barnen kunna skapa en berättelse. Upplägget med att först göra ett planeringsschema gjorde vårt arbete med denna historia lättare men jag ser att det i verkligheten måste finnas gott om flexibilitet när det enligt min mening är barnen som styr vart åt det bär.

I vår storyline får barnen en dag ett brev som presenterar dem för Stubbisarna. Med detta brev är det vår mening att skapa en nyfikenhet hos barnen. Vad är stubbisar för något? Hur bor de? Hur är de? I detta skede ser jag att det kan vara bra att lyssna till deras resonemang kring stubbisar och vad de tänker om dem. Med allt vi hör om barnens förväntningar kring Stubbisarna kan vi forma deras karaktärer. Inför barnens första besök strör vi ut pappbitar, batterier, plastbitar och petflaskor. Det är barnen själva som under besöket får ta ställning till vad de tycker om hur det ser ut i Stubbisarnas hem. Från denna punkt är det barnen som styr berättelsen med oss som passagerare eller möjligen till viss mån medskapare. Storyline.se (2017) anser att vi bör låta barnen själv få komma fram till förklaringar och lösningar. De menar också att det är av största vikt att vi som pedagoger alltid visar respekt för de tankar och idéer som framkommer. I vår berättelse visar det sig att några av barnen sett eller själva varit med om källsortering av olika slag. De visar upp appar som handlar om ämnet, de tillverkar kärl som kan användas av Stubbisarna för att sortera i, de besöker både återvinning-station och central innan de tillslut tar farväl av sina nya grannar. Sellgren (2009) anser "att vara aktiv i närmiljön skapar framtidstro. Barnen utvecklar en moral, etik och respekt för naturen och en känsla för den" (s.7). I detta arbete finns Stubbisarna alltid med och lär sig hur allt fungerar och hur allt ska användas. Barnen får enligt mig här chans att reflektera kring sina egna kunskaper om det de förmedlar/lär ut till Stubbisarna.

Jag tycker valet att jobba mot för att återvinna och källsortera är viktigt. I Lpfö (2016) står det att vi ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor och att förskolan ska medverkat till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. De ska förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Vilka barn på förskolan ser väl inte hur vi slänger mjölk-, smörpaket, papper, mat m.m. De kan se att allt hamnar i papperskorgar eller sopsäckar, men vad händer med allt skräp? Vart tar det vägen? Kan man göra på något annat sätt? Detta var frågor som vi i vårt arbete med storyline tänkt att barnen skulle reda ut. Jag kan mycket väl tänka mig att använda storyline i mitt framtida yrke som pedagog.

Referenslista

Sellgren, G. (Red.). (2009). Förskolan för en hållbar utveckling: handledning. Solna: Världsnaturfonden WWF. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.wwf.se/source.php/1603564/Frskolan%20fr%20en%20hllbar%20utevckling.pdf

Skolverket  (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (2., rev. uppl.) Stockholm: Skolverket Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Storyline.se. Hämtad 2019-01-10 från http://storyline.se/om-storyline/

/Nisse

Enskild reflektion - Eleonor Berg

Första reflektionen om arbetet med storyline var att det var nytt spännade verktyg att lära ut med, roligt och lärorikt. Vid första arbetstillfället växte viljan att veta mer och att lära sig mer om storyline. Det skapade redan en spänning vid första tillfället i vad som skulle hända och hur bloggen skulle utformas. Genom att först göra ett planeringschema kunde vi hålla oss till den röda tråden i arbetet. Något som vi alla tyckte underlättade arbetet då alla visste vad som skulle göras. Detta var en demokratisk process där vi alla fick komma till tals. Björklund (2014) menar att pedagogernas demokratiska arbetssätt genomsyrar lärandet för hållbar utveckling. Det krävs delaktighet och inflytande av alla. 

När vi började arbetet med Storyline insåg jag snabbt att det fanns många möjligheter för barn att lära på ett kreativt och fantasifullt sätt med hjälp av detta verktyg. Jag anser att arbetet med storyline kan pågå under en kort eller lång tid. I skolverket (2016) står det att genom att arbeta temainriktat blir barnens lärande sammanhängande och mångsidigt. 

Med hjälp av storyline kan barnens egna tankar och reflektioner synliggöras. I skolverket (2016) står det att verksamheten ska utforas på ett sätt som främjar leken och det lustfyllda lärandet och få barn att vilja utforska världen. Jag anser att det krävs en kunnig pedagog som lyssnar och tar tillvara på barns tankar. Engdahl, Karlsson, Hellman & Ärlemalm-Hagsér (2012) menar att ”Barns egna röster om sin vardag kan ge betydande kunskap i förståelsen av förskolans vardagspraktik” (s.28). Nackdelen i just detta arbete var att vi fick agera både pedagoger och barn, att arbeta med barnen hade gjort det hela ännu mer intressantare, då vi inte på förhand vet vad barnen har för tankar. Det ska vara frågorna som startar barnens tankar och funderingar. (http://storyline.se) Vi vet inte på förhand om vad barnen kommer att lära sig eller vad de kommer att tänka. Björklund (2014) anser att pedagoger söker efter det perfekta tillvägagångssättet och lära ut på med den kunskap vi redan besitter, men vi glömmer bort vikten av att söka efter okänd kunskap. 

Storyline är ett verktyg som jag gärna kommer att arbeta med i min framtida roll som förskolelärare. Just våran Storyline handlar om hållbar utveckling men jag gör analysen att alla mål i läroplanen går att använda. Barnens fantasi och kreativitet får styra, barnen äger projektet och hitta nya lösningar som vi ännu inte kommit på. Björkman (2014) som menar att det kan vara människans kreativa kompetens och förmåga att kunna fantisera som en dag gör det möjligt för oss att skapa en hållbar utveckling.

Referenslista:

    Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

    Skolverket. (2016). läroplan för förskolan LPFÖ 98. (Ny, rev. Utg.). Stockholm: Skolverket.

    http://storyline.se

    Engdahl, I, Karlsson, B, Hellman, A & Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar                     utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar           utveckling i praktiken. Tillgänglig:http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

/Eleonor Berg

Gruppens reflektion om hållbar utveckling.

Reflektion om hållbar utveckling.

I efterhand har vi reflekterat hur de olika aspekterna av hållbar utveckling har framkommit i våran storyline.

Social hållbar utveckling - Det hela blir ett socialt 

samspel där barnen får samarbeta, uttrycka och lyssna på varandras åsikter och tankar. det blir en demokratisk process där allas tankar och fanstasi tas tillvara på. Sellgren (2009) som menar att kunskap skapar barnet i samspel med andra. författaren menar även att förståelsen för en hållbar utveckling formas i tidig ålder. Man bör redan i förskolan grundlägga goda vanor och skapa en handlingskompetens för att möta framtiden.

Ekonomisk hållbar utveckling - Vi har använt naturmaterial,  material som finns på förskolan och återvunnet material. Skolverket (2016) ”Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.” (s.7).

Genom att källsortera minskar vi även stora restavfall som måste gå till en mer kostsam behandling, exempelvis deponi och förbränning (www.xn--mimermilj-87a.nu/). 

Ekologisk hållbar utveckling - Vi återvinner, 

källsorterar och lär oss hur vi ska hantera vårat avfall för att bevara våran miljö och få den hållbar. Sellgren (2009) som menar att man skapar en positiv framtidstro genom att visa upp klimatsmarta beteenden. I skolverket (2016) står det att ”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö-och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro” (s.7). Vi anser att det är viktigt att inte skrämma upp barnen om dagens miljöproblem. Björklund (2014) menar att det är viktigt att inte förmana barnen att det är deras skyldighet att lösa miljöproblemen, utan göra dem delaktiga, ge dem ansvar och ge dem en känsla av att de faktiskt kan påverka frågan. Författaren anser att förskolan är startpunkten för läran och förståelse för en hållbar utveckling.

/ Folke