Enskild reflektion - Eleonor Berg

Första reflektionen om arbetet med storyline var att det var nytt spännade verktyg att lära ut med, roligt och lärorikt. Vid första arbetstillfället växte viljan att veta mer och att lära sig mer om storyline. Det skapade redan en spänning vid första tillfället i vad som skulle hända och hur bloggen skulle utformas. Genom att först göra ett planeringschema kunde vi hålla oss till den röda tråden i arbetet. Något som vi alla tyckte underlättade arbetet då alla visste vad som skulle göras. Detta var en demokratisk process där vi alla fick komma till tals. Björklund (2014) menar att pedagogernas demokratiska arbetssätt genomsyrar lärandet för hållbar utveckling. Det krävs delaktighet och inflytande av alla. 

När vi började arbetet med Storyline insåg jag snabbt att det fanns många möjligheter för barn att lära på ett kreativt och fantasifullt sätt med hjälp av detta verktyg. Jag anser att arbetet med storyline kan pågå under en kort eller lång tid. I skolverket (2016) står det att genom att arbeta temainriktat blir barnens lärande sammanhängande och mångsidigt. 

Med hjälp av storyline kan barnens egna tankar och reflektioner synliggöras. I skolverket (2016) står det att verksamheten ska utforas på ett sätt som främjar leken och det lustfyllda lärandet och få barn att vilja utforska världen. Jag anser att det krävs en kunnig pedagog som lyssnar och tar tillvara på barns tankar. Engdahl, Karlsson, Hellman & Ärlemalm-Hagsér (2012) menar att ”Barns egna röster om sin vardag kan ge betydande kunskap i förståelsen av förskolans vardagspraktik” (s.28). Nackdelen i just detta arbete var att vi fick agera både pedagoger och barn, att arbeta med barnen hade gjort det hela ännu mer intressantare, då vi inte på förhand vet vad barnen har för tankar. Det ska vara frågorna som startar barnens tankar och funderingar. (http://storyline.se) Vi vet inte på förhand om vad barnen kommer att lära sig eller vad de kommer att tänka. Björklund (2014) anser att pedagoger söker efter det perfekta tillvägagångssättet och lära ut på med den kunskap vi redan besitter, men vi glömmer bort vikten av att söka efter okänd kunskap. 

Storyline är ett verktyg som jag gärna kommer att arbeta med i min framtida roll som förskolelärare. Just våran Storyline handlar om hållbar utveckling men jag gör analysen att alla mål i läroplanen går att använda. Barnens fantasi och kreativitet får styra, barnen äger projektet och hitta nya lösningar som vi ännu inte kommit på. Björkman (2014) som menar att det kan vara människans kreativa kompetens och förmåga att kunna fantisera som en dag gör det möjligt för oss att skapa en hållbar utveckling.

Referenslista:

    Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

    Skolverket. (2016). läroplan för förskolan LPFÖ 98. (Ny, rev. Utg.). Stockholm: Skolverket.

    http://storyline.se

    Engdahl, I, Karlsson, B, Hellman, A & Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar                     utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar           utveckling i praktiken. Tillgänglig:http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

/Eleonor Berg